Bolagspoolen ägs sedan 2015 av Bolagspartner. Läs mer om oss och beställ lagerbolag och snabbavvecklingar här: www.bolagspartner.se
Informationen nedan kan vara inaktuell.
Hur vet jag vilka uppgifter som behövs för att beställa ett lagerbolag?
Det är otroligt lätt att beställa ett lagerbolag hos oss. Du kan du lämna in din beställning hur du vill så länge vi får de uppgifter vi behöver, t.ex. bolagets namn, styrelse, aktieägare och verksamhet. Enklast beställer du med interaktiva PDF-blanketter. För att spara tid föreslår vi att du e-postar eller faxar dina blanketter.
Blanketten är interaktiv och sköter de beräkningar som behövs samt visar de upplysningar som du behöver. Genom en enkel knapptryckning så kan du mejla din beställning direkt från blanketten eller spara ned den på hårddisken för att antingen mejla därifrån eller använda vid nästa beställning.
Ett aktiebolag har en ledamot och en suppleant. Kan man frångå huvudregeln om firmateckning (att firman tecknas av styrelsen) genom att låta ledamoten och suppleanten teckna firman i förening?
Nej, det går inte.
Måste firmatecknaren vara bosatt i Sverige?
Aktiebolagslagen säger att minst hälften av samtliga ledamöter och minst hälften av samtliga suppleanter ska vara folkbokförda inom EES-området. Om ingen av firmatecknarna är folkbokförd i Sverige, måste bolaget ha en särskild delgivningsmottagare som är folkbokförd i Sverige.
Vad menas med särskiljningsförmåga när man talar om ett bolags firma?
Det går exempelvis inte att registrera Restaurangen AB. Man måste göra ett särskiljande tillägg (initialer, ort, fantasiord eller liknande).
Mer om att välja företagsnamn på ditt lagerbolag hittar du här.
Kan man som verksamhet i en bolagsordning ange ”handel med varor?
Ja, men då måste man komplettera med vilket slags varor det gäller eller tala om inom vilken bransch bolaget ska vara verksamt. Man kan t.ex. skriva ”handel med varor, såsom…” eller ”handel med varor, främst …”. Alternativt kan man t.ex. skriva ”handel med varor inom livsmedelsbranschen”.
Kan utländska fysiska eller juridiska personer äga aktier i ett svenskt aktiebolag?
Ja, numera är alla aktier fria, och kan därmed ha utländska ägare.
Ett aktiebolag ska ha tre delägare. Alla tre ska äga lika mycket av kapitalet och 50.000 kr är inte jämnt delbart med tre. Hur kan man lösa detta?
Om vi utgår ifrån ett aktiebolag med 50.000 kr i aktiekapital kan man göra en nyemission på 100 kr. Därefter äger var och en 16.700 kr av kapitalet.
Vad ska man tänka på om en person, bosatt utanför Sverige, ska vara ledamot eller suppleant i ett svenskt aktiebolag?
Minst hälften av de ordinarie ledamöterna och minst hälften av suppleanterna ska vara bosatta inom EES. I annat fall måste man ansöka om tillstånd hos Bolagsverket för de personer som är bosatta utanför EES. Om varken ledamöter eller suppleanter är bosatta i Sverige, behövs en särskild delgivningsmottagare. Bolagets revisor får utses till särskild delgivningsmottagare. För funktionärer, som är bosatta utanför Sverige, behövs en vidimerad kopia av ID-handling, t.ex. pass.
Vilket räkenskapsår ska jag välja?
Det finns tolv tidpunkter när ett bolag kan ha bokslut och det vanligaste är att man väljer kalenderår som sträcker sig mellan 1 januari och 31 december. Det finns också möjlighet att ha s.k. brutet räkenskapsår vilket exempelvis kan vara från 1 maj till 30 april eller 1 oktober till 30 september. Det som styr vilket räkenskapsår man ska välja är allt ifrån att den som sköter bokföringen anser att det är bättre att ha sina åtaganden jämnt fördelade över året till att det är den egna verksamhetens säsongstopp som styr.
Kan ett räkenskapsår vara längre än 12 månader?
Ett bolags första räkenskapsår får vara längre än ett år. Det innebär att bolag som är registrerade efter 1 januari 2013 får ha sitt första bokslut 30 juni 2014, alltså inom 18 månader. Ett bolag som ska byta räkenskapsår kan också välja att ha ett förlängt räkenskapsår, men det får vara högst 18 månader.
Hur skyddar vi kompanjoner oss från varandra vid en tvist?
Man kan stoppa försäljning av aktier till andra än de som anges i bolagets bolagsordning. Det kallas för förbehåll och står angivna i bolagsordningen så att den som kommer över aktier inte kan bli registrerade för aktierna. De utökade möjligheterna till förbehåll i bolagsordningen är ett bra komplement till aktieägaravtal.
Förbehåll
Vi förordar olika varianter av förbehåll som skärpt hembud, familjerättsligt hembud, förköpsförbehåll och samtyckesförbehåll.
Skärpt hembud
Med skärpt hembud menas att aktieägarna i första hand utan undantag ska ha rätt att lösa in aktier som annars skulle övergå till någon utomstående.
Familjerättsligt hembud
Ifall man vill att hembudsskyldigheten inte ska gälla vid arv, bodelning, testamente eller gåva till bröstarvinge väljer man familjerättsligt hembud.
Förköpsförbehåll
Förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till någon annan.
Samtyckesförbehåll
Ett samtyckesförbehåll innebär att en aktie får överlåtas endast med bolagets samtycke.
Behöver vi ha ett aktieägaravtal när vi har förbehåll?
Om man är fler än en ägare i ett aktiebolag bör man ha ett aktieägaravtal. I ett sådant avtal skriver parterna ner vad de har överenskommit. Det kan vara allt ifrån hur man representeras i styrelsen till vad som händer om någon av parterna blir sjuk eller startar konkurrerande verksamhet.
